3 juni
Dagens väder: Sol till växlande molnighet, risk för regnskur, temperatur mellan 10 och 15 grader.
Amanda och jag gick upp tidigt för att hämta flocken. Men som jag försökte säga till henne igår tog det bara 25-30 minuter för oss innan vi hade alla i paddocken. Jag hade Kria (den fina med vitbrun päls jag pratade om) som var en jättebra flockhäst, och Amanda hade Gráni.
Och så började det. Vi hade drygt 80 hästar att göra i ordning och det var ett himla sjå med sadlar hit och dit (de bra sadlarna ska ju först och främst på dagturshästarna). Sedan när människorna väl kom var de plötsligt över allt, och jag hade noll koll på hur många jag skulle ha med mig och med vem jag skulle rida (jag visste bara att jag ahde Siggin). Men det visade sig att det över över 30 personer som skulle med, och vi var totalt fem guider.
Det gick relativt bra, men alltid händer det ju något och det är alltid någon man måste driva på lite extra och någon som inte riktigt förstår eller lyssnar (speciellt med så stora grupper). Efter halva vägen delade vi gruppen i två, en snabb och en långsam grupp. Det var en man som frågade mig om vädret, och om det alltid är dem här temperaturen och om det alltid blåser. Jag svarade att idag är det faktiskt ganska varmt, och då såg han verklinge extremt överraskad ut. Det var roligt.
Efter lunch var jag totalt utmattad. Och då hade jag en halvdagstur kvar på eftermiddagen. Vanligtvis gör vi ju bara Siggin på eftermiddagen, men idag var det någon VIP-person som skulle komma. Det var en förnäm (?) dressyrryttade med sitt barnbarn från Lövsta gård. När de kom gav hon mig genast sin broshyr och förklarade var hon kom ifrån. Jag tyckte hon (jag tror hon hette Antonia) verkade ganska dryg till en början, men det släppte efter ett tag. Hennes barnbarn var en tjej på tio år och jättegullig. Vi red Nedrin, för de båda var ganska erfarna så vi kunde hålla ett jämnt och bra tölttempo. Jag hade verkligen trevligt och Antonia sa efter ett tag: "Du är verkligen gullig och omtänksam" och tittade menande mot sitt barnbarn. Vägen till en mormors hjärta går alltid genom barnbarnen! Haha.
När vi kom tillbaka till stallet var vi alla tre så glada och nöjda. Hrodmar stod utanför stallet, och han hälsade på Antonia och sa att vi har ju gått i samma gynasieklass! Så otippat så det inte finns! Inne i stallet tackade Antoia mig och sa att "Det här gjorde du verkligen bra, det ska jag säga till din chef där ute också." Hon tog mig i hand och tackade, och gav mig sedan en kram. Barnbarnet (Minna hette hon) sträckte också ut sina armar för att ege mig och kram och sa hejdå. När de gått kom Hrodmar in i stallet och skrattade, klappade mig på axeln och sa att det där var jättebra.
Och jag var på så himla bra humör. Jag hjälpte Amanda att mocka boxarna (vi har tömt dem nu på halm och har bara spån i dem, använder bara ena sidan eftersom vi inte har några riktiga stallhästar längre. De enda som står inne är flockhästarna, och om det är någon som är halt eller så) och så åt jag som vanligt de kakor som blivit över från dagsturerna.
Det är roligt det här med dressyr tycker jag. Antonia berättade en massa för mig om olika delar och så, och man rider på ett helt annat sätt än på islänningar. Men det roliga är att det i princip bara är överklassen som sysslar med dressyr, så pass exklusivt är det. Hon berättade också att i hennes stall där finns alla möjliga VM- och EM-mästare, och två av hennes döttrar tävlar i hoppning. Åh juste, Hrodmar berättade också att Antonia äger Åhlens. Det var coolt tycker jag.
Lena D ska vara ledig nu i ett par dagar och han fått hit en kompis som hon ska resa runt med här på ön lite. Vi fick träffa honom vid middagen. Verkar vara en trevlig människa. Vi blev medbjudna till Kafi Krus, men eftersom jag är så trött numera så tänkte jag att jag ska sova tidigt ikväll. Men jag lovade att följa med dem den sista kvällen nästa vecka.
Amanda ligger här bredvid och tittar på något på SVTplay och skrattar så hon dör. Det är ganska roligt att lyssna till. Ni ska få se lite bilder som vi tog häromdagen på vår promenad. Jag fick paket från mamma också. Hon skickade mig två försvarets hudsalva med solfaktor 30, lite tidningurklipp om vulkanutbrottet från SVD och en linte bukett pressade liljekonvaljer. Jag blev gladast för blommorna, de har kag tejpat upp på min vägg nu.
Två av de nya fölen.
Amanda och jag gick upp tidigt för att hämta flocken. Men som jag försökte säga till henne igår tog det bara 25-30 minuter för oss innan vi hade alla i paddocken. Jag hade Kria (den fina med vitbrun päls jag pratade om) som var en jättebra flockhäst, och Amanda hade Gráni.
Och så började det. Vi hade drygt 80 hästar att göra i ordning och det var ett himla sjå med sadlar hit och dit (de bra sadlarna ska ju först och främst på dagturshästarna). Sedan när människorna väl kom var de plötsligt över allt, och jag hade noll koll på hur många jag skulle ha med mig och med vem jag skulle rida (jag visste bara att jag ahde Siggin). Men det visade sig att det över över 30 personer som skulle med, och vi var totalt fem guider.
Det gick relativt bra, men alltid händer det ju något och det är alltid någon man måste driva på lite extra och någon som inte riktigt förstår eller lyssnar (speciellt med så stora grupper). Efter halva vägen delade vi gruppen i två, en snabb och en långsam grupp. Det var en man som frågade mig om vädret, och om det alltid är dem här temperaturen och om det alltid blåser. Jag svarade att idag är det faktiskt ganska varmt, och då såg han verklinge extremt överraskad ut. Det var roligt.
Efter lunch var jag totalt utmattad. Och då hade jag en halvdagstur kvar på eftermiddagen. Vanligtvis gör vi ju bara Siggin på eftermiddagen, men idag var det någon VIP-person som skulle komma. Det var en förnäm (?) dressyrryttade med sitt barnbarn från Lövsta gård. När de kom gav hon mig genast sin broshyr och förklarade var hon kom ifrån. Jag tyckte hon (jag tror hon hette Antonia) verkade ganska dryg till en början, men det släppte efter ett tag. Hennes barnbarn var en tjej på tio år och jättegullig. Vi red Nedrin, för de båda var ganska erfarna så vi kunde hålla ett jämnt och bra tölttempo. Jag hade verkligen trevligt och Antonia sa efter ett tag: "Du är verkligen gullig och omtänksam" och tittade menande mot sitt barnbarn. Vägen till en mormors hjärta går alltid genom barnbarnen! Haha.
När vi kom tillbaka till stallet var vi alla tre så glada och nöjda. Hrodmar stod utanför stallet, och han hälsade på Antonia och sa att vi har ju gått i samma gynasieklass! Så otippat så det inte finns! Inne i stallet tackade Antoia mig och sa att "Det här gjorde du verkligen bra, det ska jag säga till din chef där ute också." Hon tog mig i hand och tackade, och gav mig sedan en kram. Barnbarnet (Minna hette hon) sträckte också ut sina armar för att ege mig och kram och sa hejdå. När de gått kom Hrodmar in i stallet och skrattade, klappade mig på axeln och sa att det där var jättebra.
Och jag var på så himla bra humör. Jag hjälpte Amanda att mocka boxarna (vi har tömt dem nu på halm och har bara spån i dem, använder bara ena sidan eftersom vi inte har några riktiga stallhästar längre. De enda som står inne är flockhästarna, och om det är någon som är halt eller så) och så åt jag som vanligt de kakor som blivit över från dagsturerna.
Det är roligt det här med dressyr tycker jag. Antonia berättade en massa för mig om olika delar och så, och man rider på ett helt annat sätt än på islänningar. Men det roliga är att det i princip bara är överklassen som sysslar med dressyr, så pass exklusivt är det. Hon berättade också att i hennes stall där finns alla möjliga VM- och EM-mästare, och två av hennes döttrar tävlar i hoppning. Åh juste, Hrodmar berättade också att Antonia äger Åhlens. Det var coolt tycker jag.
Lena D ska vara ledig nu i ett par dagar och han fått hit en kompis som hon ska resa runt med här på ön lite. Vi fick träffa honom vid middagen. Verkar vara en trevlig människa. Vi blev medbjudna till Kafi Krus, men eftersom jag är så trött numera så tänkte jag att jag ska sova tidigt ikväll. Men jag lovade att följa med dem den sista kvällen nästa vecka.
Amanda ligger här bredvid och tittar på något på SVTplay och skrattar så hon dör. Det är ganska roligt att lyssna till. Ni ska få se lite bilder som vi tog häromdagen på vår promenad. Jag fick paket från mamma också. Hon skickade mig två försvarets hudsalva med solfaktor 30, lite tidningurklipp om vulkanutbrottet från SVD och en linte bukett pressade liljekonvaljer. Jag blev gladast för blommorna, de har kag tejpat upp på min vägg nu.
Två av de nya fölen.
Kommentarer
Postat av: mormor
Tröjan är nästan lika snygg som min gamla norska som du brukar använda.
Kram från Udden
Trackback
