My på fri fot

Idag är det tisdag, och det betyder ledigt. Jag gick upp strax efter nio, åt frukost och gjorde en matsäck bestående av tre mackor (varav en med oboy till efterrätt), ett äpple och en flaska äppelsaft. Sedan packade jag en väska med badkläder, handduk, kamera, jacka, toapapper, skjorta och den lilla solkrämen. Det var nämligen strålande sol och ingen vind. Luften var ganska kall, men solen värmde.

Sedan bar det bort och iväg mot Hveragerdi. Först gick jag in på banken för att öppna ett bankkonto (jag har äntligen fått mitt kenitaler nu, det isländska personnumret!). Det gick helt bra, men jag kunde inte beställa mitt kort eftersom jag måste ha ett foto med mig (de har nämligen foton på baksidan av korten här). Huvudsaken är i alla fall att jag har ett konto så jag kan få min lön insatt.

Klockan var ungefär halv elva när jag lämnade banken och gick upp mot bergen. Programmet för idag var nämligen Reykjadalur med de varma källorna. Det kunde inte ha varit en bättre dag för vandring än idag. Upp till Reykjadalur från våran gård är det ungefär sju kilometer. Man vandrar rakt in i bergen på en liten gånga. Innan jag gick fick jag en liten beskrivning av Lena hur jag skulle gå. Hon berättade att det kommer vara ett stup rakt ner först på vänster sida och sedan på höger sida, en å som jag måste vada över och bubblande lera lite varstans.

Det var ganska exakt så som hon beskrivit. Först gick jag till stallområdet bakom staden, och därifrån gick det en grusväg några hundra meter. Där korstade man floden och den lilla stigen började. Då började vandringen på riktigt. Det var ganska brant uppför i början, och jag gick ganska långsamt. Jag hade ju inte bråttom att komma fram så det var lika bra. Utsikten blev ganska snart fantastisk så fort jag kommit upp en bit.

Jag gick över ett krön och helt plötsligt stog jag vid ett stup, och långt där nere rann en liten bäck. Jag blev helt paff och började nästan skratta för att det var så häfigt. Mäktigt verkligen. Gångan var smal och det var brant rakt ner till vänster, så det gällde att inte titta ner för mycket. Jag gick förbi en stort vattenfall på vänstersidan också. 

Sedan kom jag ner i en minidal och den å som jag var tvungen att vada över. Jag tog av mig skorna och förberedde mig på att få kallt vatten på fötterna (uppe på fjället är vattnet nämligen alltid iskallt om man ska vada eller bada fötterna). Men vattnet var varmt, nästan 30 grader. Även det satte mig helt ur spel. Jag råkade trampa fel och hamnade med ena foten i en liten ström som kom från ett annat håll, och där var det plötsligt kallt. Jag stod alltså med en fot i varmt vatten och en i kallt, i en och samma å.

När jag fått på mig skorna igen fortsatte jag längs gångan som gick upp på en bergkant. Nu var det höger sida som stupade brant nedåt, precis som Lena beskrivit. Jag gick förbi många hål där det bubblade och fräste och ångan bara sprutade upp ur marken.

När jag slutligen kom fram till dalen där man kan bada ville jag inte riktigt sätta mig ner än, utan jag gick en extrasväng in i dalen, där själva källan för det varma vattnet är. Anledningen till att man kan bada är att det är den varma ån från källorna med ångande varmt vatten som blandas med en kall å som kommer från bergen till höger. Vattnet blandas och får en perfekt temperatur på runt 38 grader.

Jag följde alltså den varma ån uppströms längre in, och där kunde jag se hur det ångade och rykte. Jag gick ända in, stod en stund och tittade på hur vattnet bubblade och sprätte omkring, och sedan klättrade jag upp till den gånga som kommer från andra sidan dalen. Där uppifrån kunde man se hela dalen med den rykande ån, och det var precis samma bild jag hade framför mig som en tavla som hänger här i hotellets korridor. En fantastiskt syn.

När jag tagit mig ner igen var det dags för bad. Matsäcken sprade jag till efteråt. Det kändes jättekonstigt att bara kunna glida ner i en å och lägga sig, och vattnet var precis lagom varmt. Eftersom det var ganska strömt kunde jag inte riktigt ligga stilla, utan jag fick hålla i mig i en sten eller lägg mig i de lite grundare delarna. Hela ån var ganska grund, men la jag mig där det så djupt att jag inte kunde sitta på botten flöt jag bara iväg och med strömmen. Det var en sådan konstigt känsla att bara kunna ligga där och känna vattnet rinna förbi.

Jag måste ha legat där i nästan en timme innan jag bestämde mig för att gå upp. Då var det dags att äta matsäcken, och det smakade verkligen gott. Jag var mycket hungrigare än jag hade märkt. Där satt jag i solen, åt på min oboymacka, tittade på de andra som badade (det var totalt kanske 10 andra där under den tiden jag var där) och bara njöt. Att naturen kan vara så fantastisk.

När jag gick tillbaka ner gick jag på andra sidan ån, så att jag skulle slippa vada igen. Det gick, som alltid, mycket fortare att gå ner, och efter bara en timme var jag nere vid staden igen. Jag gick förbi Bonus och köpte lite juice, bananer och Tom&Jerry-kex.

Jag har alltså vadrat ungefär 1,4 mil idag. Och det var verkligen inte illa pinkat tycker jag. Men mina fötter gör verkligen ont nu, så jag försöker använda dem så lite som möjligt, haha. Jag kommer nog ha träningsvärk imorgon också.



Här kommer hästarna tillbaka till paddocken efter att ha sprungit ringen.



Såhär fint ligger Hveragerdi, nästan precis vid bergen.



Här är jag påväg upp! Tack till kamerans självutlösare.



Tussilago.

 

Påväg upp.



100 grader! Här bubblar det på som tusan.





Här är platsen där stupet plötsligt kom och jag bara skrattade.



Här skulle jag försöka ta en bild när jag vadade över den varma ån, men det gick inte riktigt bra.



Här går gångan till vänster. Det här är plasen med flest bubbelhål i marken. Spännande eftersom jag fick gå igenom all ånga, och då såg jag knappt någonting.



Framme i dalen! Man kan se en liten gubbe som badar där också.



Och här har vi hela Reykjadalur. Det kommer förstås vara hundra gånger finare i sommar, för då kommer allt vara grönt.



Här sitter jag och har det bra!



Jag har förstås mycket fler bilder, men det blir för jobbigt att ladda upp fler än såhär. Bilderna är helt oredigerade också, bara så ni vet.