My på fri fot

Igår somnade jag så fort jag la huvudet på kudden. Jag var helt utmattad. Därför har jag inte skrivit något. Det regnade och blåste exakt hela dagen, vädret var rent ut sagt förjävligt. Men jag ska snabbt gå igenom gårdagen, så ska jag sedan berätta om idag.

30 mars
Jag red Siggi-rundan (som vanligt) med fyra japaner. Julia sa såhär när de kom; Oh, This is gonna be your first japanese experience! Det tycker jag var ganska roligt. Och det var sannerligen spännande, men det gick faktiskt förvånansvärt bra hela turen. I början hade de inte riktigt förstått vikten i att hålla i tyglarna ordentligt och liknande, men det gick bättre när förklarade att det är jätteviktigt med en hård röst. Haha. Tölten gick i alla fall jättebra och allt var frid och fröjd. Förutom regnet då förstås.

Efter lunchen tog jag faktiskt en powernap på drygt 20 min, och det gjorde verklinge susen. Sover man mer än 25 min blir man bara seg, men det här var perfekt. När jag kom ut i stallet igen skrek Geert; MY! You are going with us! Jag fattade ingenting, men hjälpte snällt till bära in saker i bilen. Vi skulle ut på ett av fälten till våra hästar och klippa hovar. Freyr och Carro följde också med (det är bara Carro och Geert som kan det här med hovslageri). På fältet var vi tvugna att sätta grimma på varje häst som skulle klippas, medan de andra gick lösa. Tillslut när vi bara hade fem kvar fick vi bygga en minihage och ringa in alla i så vi skulle kunna fånga de sista. Allting fick förvånansvärt bra och vi var tillbaka i tid i stallet så att Carro och jag kunde duscha och göra oss i ordning för kvällspasset.

Det var en hel konferens med skäggiga gubbar som skulle äta middag och sova här. Till middag serverades hummersoppa, lammfilé med potatis och rotfrukter, och varm chokladkaka (det är en slags standardmeny Nico har om det är stora grupper). Efter maten drack de lite mer vin, och lite mer. Lite öl, och någon drink. Sedan var det dags för whiskey och cognac. Hej och hå. Klockan var ungefär tolv när Carro sa att jag kunde gå och lägga mig. Själv hade hon själva stängningen och då måste man stanna tills alla är på sina rum. Hon gick hem vid två.

En sak till, som är otroligt rolig. Vi ska få en praktikant från Sverige hit i morgon, och på pappret stog det Elon. Jenny sa at de har säkert skrivit fel, det är nog Elin. Men det är en kille, och han heter verkligen Elon. Hans mamma ringde till hotellet och frågade vad han skulle ha med sig nämligen. Hon lät norrländsk. Vi kollade upp killen på facebook och han har en snöskoter som visningsbild. Definitivt norrlänning. Haha. Jag tänker inte säga mer.

31 mars
I morse åkte jag med den stora grå bilen och hämtade bröd (i min onepiece!) inne i Hveragerdi. Det var ganska mycket, eftersom vi hade 20 skäggiga gubbar som skulle äta frukost. Därefter fortsatte det vanliga stöket med att släppa ut hästar, mocka, hämta hästar på fältet och göra i ordning för turen. Jag tror ni kan gissa själva vilken tur det var. Det gick otroligt långsamt den här gången, men det var betydligt bättre väder än igår. För en av tjejerna var det första gången hon satt på en häst, och tyckte det var jätteläskigt och nervöst i början. Men efterhand gick det bättre, och i slutet kändes hon inte alls så spänd. Efter turen tackade hon och gav mig en kram och bad att få ta en bild på henne och mig. Det fick hon såklart göra. Otroligt charmig tjej.

Efter lunch var det också en tur (gissa vilken?.... Siggi!!). Den gick också extremt långsamt, men då tittade faktiskt solen fram ett par gånger. Jag red den vita hästen, som jag nu tror heter något med Fjalar. Precis innan vi kom tillbaka till stallet började det hagla, och det gjorde så otroligt ont i ansiktet! Det måste ha haglat igår med när jag stängde vinterfältet, för då satt jag verkligen hopkurad på hästen (Faxi), knep ihop ögonen och lät hästen springa själv. Han visste ju vart han skulle.

Alldeles nyss kom det en ny tjej, Lena. Jag tror att hon kommer från Tyskland eller Österrike. Jag placerade henne i det stora rummet (det är sex bäddar där jag har sett nu, inte tio som jag trodde först), och dit kommer jag också att stoppa in Amandan när hon kommer i morgon. Elon får bo med Freyr. Så kan jag ha det bra i min ensamhet ett litet tag till.

I morgon blir det förhoppningsvis en annan tur för mig. Till och med tim-turen är bättre. Men nu kan jag i alla fall Siggi-turen utan och innan, och det är ju positivt. Det skulle vara bra om jag fick följa med på uppi eller nedri (det är lite längre turer på två till tre timmar). Men det skulle inte förvåna mig om det blir en eller annan Siggi till.