1 augusti
I morse var det extremt jobbigt att vakna. Den första känslan jag hade var hur jobbigt det var att vara tillbaka, jämfört med hur bra och skönt jag har haft det där hemma. En hemsk känsla verkligen. Den hängde sig kvar ett tag, men som tur var försvann den så fort jag kom i ridkläderna och ut i stallet. Då var allting precis som vanligt igen. Dessutom åt jag rågbröd till frukost (jag har tagit med mig rågbröd som Eeva och Sven hämtade från Finland. Hela 24 stycken, så att jag kan äta en varje morgon, och en till mellis då jag är ledig. Fint som snus).
Jag fick rida 5B, rakt in på dagsturen första dagen. Jag red med bara två personer, ett trevligt svenskt par, så det var ändå skönt. Vi hade med oss Spói, Gráni, Depill och min bästaste Ingólfur. Men det hände en otroligt pinsam grej när vi red iväg. När nästan kommit runt hotellet insåg jag att sadelväskan med mackorna inte var med. Den hängde fortfarande på paddockräcket. Så det var bara att rida tillbaka. Hrodmar undrade varför jag kommit tillbaka och jag sa precis som det var och då skrattade han och sa: "Har du redan glömt allt efter bara två veckor?"
Vi har ganska tur med regnet, det kom aldrig mer än någon liten skur på oss. Däremot kunde man se regnet hänga som ett tjockt moln uppe över bergen (öven dit vi skulle på eftermiddagen!), och jag sände en tanke till Amanda och Lena D som befann sig där uppe i det blöta. När vi kom til på eftermiddagen hade det till vår lättnad i princip slutat regna.
Vid lunchen var jag ganska kall, trots att jag hade på mig spindeljackan (den bästa jackan!). Då erbjöd sig killen att låna mig sin fleeceväst som han hade innanför jackan, han hade ändå en extratröja sa han. Jag sa att jag kan ju inte ta kläder från honom för då kanske han fryser, men både han och hon insisterade. Jag frös inte en enda gång under eftermiddagen. Verkligen jättesnällt.
Jag skypeade lite med Sarah efter middagen medan Amanda tog en promenad. Maria har tydligen kommit på en ny jättebra promenadrunda som jag absolut måste prova. Men jag vill nog invänta solsken tills dess.
Sticktanen har varit här med min tröja tydligen också. Hon kommer på onsdag igen så jag kan få den. Maria tyckte den var superfin, så hon provade den och beställde en nästan likadan. Annemick i receptionen sa också att den var jättefin. Jag kan knappt vänta tills jag får den!
Jag fick rida 5B, rakt in på dagsturen första dagen. Jag red med bara två personer, ett trevligt svenskt par, så det var ändå skönt. Vi hade med oss Spói, Gráni, Depill och min bästaste Ingólfur. Men det hände en otroligt pinsam grej när vi red iväg. När nästan kommit runt hotellet insåg jag att sadelväskan med mackorna inte var med. Den hängde fortfarande på paddockräcket. Så det var bara att rida tillbaka. Hrodmar undrade varför jag kommit tillbaka och jag sa precis som det var och då skrattade han och sa: "Har du redan glömt allt efter bara två veckor?"
Vi har ganska tur med regnet, det kom aldrig mer än någon liten skur på oss. Däremot kunde man se regnet hänga som ett tjockt moln uppe över bergen (öven dit vi skulle på eftermiddagen!), och jag sände en tanke till Amanda och Lena D som befann sig där uppe i det blöta. När vi kom til på eftermiddagen hade det till vår lättnad i princip slutat regna.
Vid lunchen var jag ganska kall, trots att jag hade på mig spindeljackan (den bästa jackan!). Då erbjöd sig killen att låna mig sin fleeceväst som han hade innanför jackan, han hade ändå en extratröja sa han. Jag sa att jag kan ju inte ta kläder från honom för då kanske han fryser, men både han och hon insisterade. Jag frös inte en enda gång under eftermiddagen. Verkligen jättesnällt.
Jag skypeade lite med Sarah efter middagen medan Amanda tog en promenad. Maria har tydligen kommit på en ny jättebra promenadrunda som jag absolut måste prova. Men jag vill nog invänta solsken tills dess.
Sticktanen har varit här med min tröja tydligen också. Hon kommer på onsdag igen så jag kan få den. Maria tyckte den var superfin, så hon provade den och beställde en nästan likadan. Annemick i receptionen sa också att den var jättefin. Jag kan knappt vänta tills jag får den!
Kommentarer
Trackback